Tråkigt..

har det varit ett tag, sjukhusbesök med många "flashbacks" och tunga besked, men det ser väl ut att kunna ordna sej? Men det känns inte så himla lätt att se positivt one more times... men man får väl rycka upp sej..





-Framtiden oroar mig, Det förflutna håller mig fast
Därför går jag miste om nutiden-

Jodå..

nu är det inte så länge kvar!!
37 dagar till våren är på gång, helt otroligt 37 dagar är snart, fast inte känns det som någon vår är igång än, i morse när jag släppte ut hästarna var det visseligen inte i mörkt men KALLT, minus 16 grader känns inte som om det hör våren till, men här är det ingen som hänger läpp för det?! Nädå våren SKA komma om 37 dagar!!!!

Läste någonstans att dagen är 8 timmar längre nu än i december...8 TIMMAR!! En hel arbetsdag!  Det blir bara bättre och bättre!




-  Det största modet är tålamodet - :-)

Och så kom då

det vackra vädret...Men ÄNTLIGEN!!
Naturligtvis ska man genast ut, få sol, friskt luft och umgås, jajamen...
Grillning är ett måste, finns det något trevligare än att sitta i solen, äta och bara vara, nä det är liksom livet det!
Men det finns alltid ett men..
Så himla trevligt är det inte, man vill ju det förstås men i verkligheten är det något helt annat.....
Veden ska ALLTID envisas med att försöka röka ihjäl en, ögonen svider lungorna blir full av rök, andningen nästan avtar, ketchup kletas överallt, korven blir kolsvart, ungar ramlar i elden, skor bränns upp, humöret går på lågvarv då maten dröjer..ja listan kan bli hur lång som helst..


Men på bild ser det otroligt idylliskt ut!












- En optimist ser alltid ett ljus där det inte finns, och en pessimist försöker alltid att släcka det -

Med

livet som insats...
Idag tog jag och klättrade upp på garagetaket för att skotta ner en hel del snö (man måste hjälpa till lite för att våren segar på), inte så lite snö heller, rätt slitsamt faktiskt, gubben stod nere på backen och såg lagom glad ut men hjälpte till lite från markhöjd.... (var nog inte takskottning som låg på hans att göra lista), allt gick rätt bra, men tog så klart tid för nu pratar vi SNÖ, helvetes mycket SNÖ, man kan säga att det blev svårare och svårare att stå bra ju mer snö som åkte ner....till slut fanns bara en liten liten fläck att stå på, men stadigt stod jag iaf, gubben hade varnat innan att det kunde bli halt men vad fan, han ska då tro han vet allt
....plötsligt, vet inte vad som hände, låg jag på taket och krampaktigt höll mej fast i taknocken, med blöta handskar!!.. men fatta, det funkar inte med blöta handskar och plåttak, långsamt gled jag neråt, gubben som stod nedanför och tokskratta, (föresten länge sen man hörde ett sånt hjärligt skratt från han, men det här tyckte han var roligt..) jag skrek men hjälp mej då!!
Då säger gubben -men vad ska jag göra? det kan jag inte.... 
Jamen vad fan, helt otroligt, till saken hör att han just i detta nu går en räddningsledarkurs på sex veckor, har varit brandman i flera år och säger att han inte kan göra något när det verkligen är skarpt läge för hans egen kärring?? Vilken sekund som helst går jag mitt öde till mötets....
Vet inte vad det var i hans tankar som gjorde att han ändrade sej :-) men hur det var sega han fram till stegen, klev upp tog tag i linningen på brallan och lyfte upp mej!:.. DET måste ha sett HELT sjukt ut..men tur för mej!.

Låter nog våren ha sin gilla gång i fortsättningen


- Man bör aldrig erkänna att man har haft fel,
för det betyder ju att man är klokare i dag än i går-






 

Nu äre

uppåt värre, insåg idag att om 4 fredagar (om man nu glömmer imorgon) så är det påskveckan!! Men fatta vilken framgång eftersom påsken infaller i år andra veckan i april och vad kommer sen??? Jo bara 3 fredagar till så är det VÅR!! Jamen helt otroligt vi har kämpat oss igenom en hel jävla vinter med snö, kallt och drivis och överlevt!!

Är det inte FANTASTISKT?!!





- ÄNTLIGEN -

I måndags

fyllde jag år, inte så väldigt upplyftande, för det första, fylla år på en måndag...inte så festligt...för det andra, efter 25 eller möjligen 30 är det bara ett år närmare döden, och vad är det att fira? för det tredje, hur kul är det att bli påmind en gång per år att nu har ett år till passerat och inget har hänt, och med det menar jag inte utseendemässigt för där händer det saker varje morgon med rynkor, gäddhäng och fläsk...
Men faktiskt så blev min födelsedag rolig!

Dotter med vänner hade ordnat ett trevligt mottagande när man kom hem! Middag, ny bakad tårta med 44 ljus!!, marängsviss, paket och överaskning, kan man vara annat än glad och nöjd över deras slit!

Tänk bara att blåsa upp 100 ballonger som de hade placerat i min säng för att senare "gnugga" upp alla i taket, hela natten vaknade jag då och då av ballonger som singlade ner i sängen, så nog kändes det dagen efter att man hade varit på kalas....














Tack till alla som var så snälla och firade mej, ingen nämnd och ingen glömd!



- Barn är den fattiges rikedom -

RSS 2.0